fredag 11 oktober 2013

För att komma in i arbetet så fort som möjligt blev jag direkt inkastad i ett projekt gällande 3 grupper á 30 pers. Två av grupperna kommer samma dag till Sydafrika, ena gruppen landar i Kapstaden och den andra i Johannesburg. Grupp nummer tre ankommer 2 dagar senare till Johannesburg.

Utmaningen med detta är att alla ska ha exakt samma program, fast i olika ordning. Det var nu jag verkligen förstod hur viktigt det är att logistiken fungerar, och varför Propel Africa planerar in varje detalj i ett tidsschema. En såkallad "actionplan".

För att veta vad jag levererar till kunden fick jag på onsdagen och torsdagen första veckan, åka på sightseeing runt Kapstaden och gå på hotellvisningar på de hotellet Propel Africa säljer mest. Vår sightseeingbuss gick genom centrala Kapstaden, förbi Table Mountain, vinområdet Constatin, Kåkstaden Imizamo Yethu samt kuststräckan från de närliggande orterna in till Kapstaden.



Jag har aldrig åkt sightseeingbuss tidigare, och jag måste säga att jag blev positivt överraskad! Jag fick se  och lära mig väldigt mycket om Kapstaden och närområdena på relativt kort tid (bussturen utan att hoppa av på vägen tar ca 2,15h).

Jag gjorde 2 stopp på vägen. Första var i Kåkstaden Imizamo Yethu. Jag har aldrig varit på en kåkstadstur tidigare, och helt ärligt har jag varit skeptiskt till det. Men jag vet att Propel Africa erbjuder sina kunder Kåkstadsturer på olika platser i Kapstaden vilket gjorde att jag ändå ville se hur det faktiskt fungerar och hur befolkningen i kåkstäderna har det.

När vi mötte upp guiden berättade han först lite om kåkstaden och att han var själv där ifrån. När vi sedan började vandringen kändes det faktiskt lite märkligt att gå runt i en stadsdel och titta på hur människor bor och, i våra ögon, hur eländigt dem har det. Jag kan inte ens efter min kåkstadsvandring säga om jag tyckte att det kändes helt rätt eller helt fel. Det är väldigt splittrade känslor när det kommer till denna typ av turism. Det är fantastiskt bra då det gynnar kåkstäderna och de som bor där. Men samtidigt, är det verkligen rätt att vandra runt och fotografera deras hem, titta på dem och tycka synd om de som bor där? Alla gör kanske inte det, men ni måsta hålla med mig, att det nog är en hel del turister som tycker synd om de som bor där.

MEN,om vi vänder på det. Vi gör exakt samma sak i Hollywood, fast tvärt om. Där åker vi runt i stora grupper och fotograferar kändisarnas pampiga miljardvillor och avundas deras lyx. Det måste också vara jobbigt att hela tiden ha ett gäng turister och en Guide som berättar, pekar och stannar för att låta oss nyfikna turister fotografera deras hem!

Jag funderade mycket på hur de som bor där faktiskt kände när vi fem turister gick runt och tittade, fotade och blev berättade till om deras hem. De flesta brydde sig faktiskt inte. De gav oss inte ens en blick när vi gick där. Barnen var dock väldigt intresserade av oss. De sprang fram och kramades och ville hålla handen och hade stora leenden på läpparna. Sen var det en man. Jag har svårt att säga hans exakta ålder men mellan 50-60 år. När vi gick förbi honom på en av de små gatorna ropar han ut ”Welcome to South Africa”! Men tro mig, det var inte det han menade. Ironin i hans röst slog igenom klart och tydligt, men han var den ända, vad jag uppmärksammade, som tittade på oss med avsky. Av någon anledning kan jag förstå honom, men samtidigt kommer tankarna att även de boende ”tjänar” på att ha oss turister där. Det var mycket blandade känslor kring den vandringen!


Detta har inte på något sätt "skrämt" mig från att göra fler kåkstadturer,nästan tvärtom. Jag har hört många som är otroligt farshinerade och väldigt positiva till denna typ av turism. Detta väcker samtidigt en nyfikenhet i mig som gör att jag vill se mer kåkstäder och träffa fler kåkstadsbor så att min bild av det hela blir bredare och mer nyanserad.



Bussturen fortsatte och vi stannade för lunch i en av de "finare förorterna", Camps Bay. En otrolig utsikt och sandstranden var helt fantastisk. Vi satte oss på en restaurang och beställde lunch.

När jag satt där på restaurangen i Camps Bay och precis har beställt lunch på en restaurang med vita dukar får man sig en tankeställare. För ca 30 min sedan gick jag omkring hos människor som bor i plåtskjul och nu sitter jag på en lunchrestaurang med vita linnedukar och ser svindyra bilar stå parkerade längs gatorna. Är det inte någonting som är väldigt fel när det är sånna enorma klasskillnader i en och samma region?

Camps Bay

Sightseeingbussen rullade vidare och nu började vi åka längs kusten. Jag trodde inte att kuststräckan in mot Kapstaden skulle vara så vacker! På ena sidan är de maffiga bergen med sina gröna dalar och på andra sidan vägen ser man korallblått vatten och de otroliga formationerna havet har gjort i berget. Att sån här natur finns så nära Sydafrikas näst största stad tycker jag är helt otroligt!



Detta var mycket text för ett inlägg. Så jag håller er lite på halster och fortsätter vidare med hotellbesöken imorgondagens inlägg.

Hej så länge!


2 kommentarer:

  1. Hej! Läst hela bloggen och den är jättefin.

    Intressanta reflektioner i detta inlägg. Jag ska iväg till Kina och åkte till Karlaplan för att hämta upp visumet idag, för att sedan åka hem till Husby. På en 25 minuters tunnelbaneresa så hittar man rätt stora klasskillnader även i Sverige. Du hade en intressant jämförelse om hur turisterna flockas runt kändisars villor i Hollywood och Beverly Hills, men få verkar reflektera över det på samma sätt som när det gäller "slumturism".

    Jag tycker att denna typ av turism är positiv i den bemärkelse att besökarna försöker se verkligheten i det land de besöker. Åker man till New York och håller sig mellan Times Square och Wall Street, eller åker till Los Angeles och rör sig inom några blocks radie från Hollywood Boulevard, så bör man inte lämna landet och tro sig ha en förståelse för hur livet är där. Turister söker sig oftast endast till de glamorösa delarna och håller sig borta från de "dåliga" områdena.

    Personligen har jag ett intresse av att lära mig hur vanligt folk lever när jag är ute och reser. Har bland annat besökt Khayelitsha i Kapstaden, men även East Los Angeles, Queensbridge in NYC, Rocinha i Rio, Trenchtown i Kingston, La Perla i Puerto Rico, osv.

    Det är först när utländska besökare börjar upptäcka dessa områden som myndigheterna verkar bli intresserade av att städa upp. T.ex Harlem har på senare år blivit invaderade av turister och för varje år som går minskar kriminaliteten och man ser inte längre hus i ruiner som bara för tio år sedan. I Rio de Janeiro städas favelorna inför fotbolls-VM. Kan förstå att det inte är något för turister som reser med småbarn eller om man är ute efter en avkopplande sol- och badsemester. Men åker man till Sydafrika vill man nog uppleva kontrasterna: Lejon och pingviner, platta vinodlingar och Table Mountain, Bo-Kaap och Khayelitsha.

    Detta tyckes vara en expansiv gren inom turismnäringen. Bussturerna till Harlem i New York har blivit väldigt populära de senaste åren, och så finns det hip hop/ghetto tours i både NYC och LA. Township tours är stort i Kapstaden och Johannesburg, och i Rocinha finns också flera företag som sysslar med guidade tourer dit. Jag spår att det blir än mer vanligt i framtiden och att det rentav går från att ha varit tertiära till sekundära attraktioner.

    Hur som helst, tack för en spännande blogg och lycka till med praktiken! Det verkar superkul! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för kommentaren. Kul att höra även dina reflektioner över detta och att du gillar bloggen. :). Det är spännande när man börjar fundera på extremerna på båda håller Superlyx vs Ingenting. Detta är ju ett ämne man kan prata om hur länge som helst! :)

      Radera